Oskyldiga brottslingar, av Omid Mahmoudi - Recension

Igår sträckläste jag hela ''Oskyldiga brottslingar'' som jag skrev om i tidigare inlägg.
Den är skriven av den unge flyktingen Omid Mahmoudi som kom till Sverige och skrev en bok om sitt liv och sin flykt till Europa. 
Omid tillhör folkgruppen hazara*, som så många flyktingar från Afghanistan. Boken börjar i hans yngsta år, i krigets Afghanistan med dagliga missilskjutningar och förlust av vänner och bekanta. Man får sedan följa honom i sin uppväxt i Afghanistan, hur han levde under talibanstyret, efter USAs intåg, hur han tvingades fly till Europa. Hur han till slut hamnade i Sverige och valde att stanna. 
 
Jag har sällan gråtit så mycket till en bok. Aldrig förut tror jag faktiskt. Den är inte fiktiv utan det är faktiskt händelser som en människa har upplevt. Jag har nästan svårt att förstå hur han har orkat skriva den. Att tänka tillbaka på allt han varit med om och beskriva det. Bokens sidor täcks av historier om hur hans familjemedlemar dog, hur han förtrycktes i skolan, rädsla och terror. Flykten till Europa, där människor dog på vägen. Hur hans vän blev påkörd av en lastbil i Grekland och de desperat försökte rädda hans liv, men där de nekades sjukvård och fick se sin vän avlida i svåra plågor, medan de andra satt runt och grät och skrek. Tror ändå att den västa delen var när gruppen flyktingar trycktes in i ett hus, som var så smutsigt och fallfärdigt att det egentligen var obeboeligt, där väggarna var täckta med meddelanden från flyktingar som tidigare tvingats tillbringa dygn där.
Tanken på att någon valt att efterlämna det meddelandet, som för att beskriva sitt liv. Vi får aldrig veta vem hen var, hur det gick sen, hens historia, ingenting. Jag gick sönder.
 
Boken är lättläst, inte så detaljerad, men väldigt ärlig och blottande. Alla kan läsa den. Nej, alla borde läsa den. Världen behöver böcker som denna. 
 
 
Vill man ha tyngre läsning så rekommenderar jag ''I havet finns det krokodiler'', som jag har börjat läsa nu.
 
 
*Egentligen är situationen vad gäller folkstammar i Afghanistan ganska komplex och svår att förklara. Men jag ska försöka förklara kortfattat. I Afghanistan finns egentligen fyra majoritetsfolkslag, pashtuner, som består av cirka hälften, uzbeker, tadzjiker och hazarer som bor i olika områden av landet, i Kabul är det ganska blandat däremot och givetvis är hazarer lägst ställda av alla och har ofta jobb som tjänare. Hazarer skiljer sig från resterande grupper dels genom etniska drag, hazarer är mongoler och ser mer ut som östasiater än resterande folkgrupper, och utöver det så finns det också ett religiöst förtryck då hazarer är shiiter. Under 1990-talets krigshärjande var både talibaner och regeringsstyrkor ute efter hazarer. Under talibanernas Afghanistan var det hazarerna som led mest, deras skolor stängdes ner och det glorifierades förtryck mot dem, både genom att säga att om man dödade en hazar fick man komma till himlen, eller bara att barn lärde sig att trakassera hazarer i skolan. Talibanerna har ett talessätt som går ''Afghanistan till pasthunerna, Tadzjikistan åt tadzjikerna, Uzbekistan åt uzbekerna, Goristan åt hazarerna''. Gor betyder grav. 

Lorax recension

Min nya favoritfilm är "The Lorax", som är baserad på De Seuss bok med samma namn, som också finns som kortfilm från 70-talet. Jag har sett långfilmen typ 10 gånger och brukar ofta nynna på låtarna i filmen. 
 
Handling:
Långfilmen handlar om en stad där all natur är borta, det finns inga träd eller blommor, allt är gjort i plast eller elekroniskt. En pojke vill ge ett träd till tjejen han är förälskad är och tar sig utanför stadens murar för att hitta "Once-ler", som är den enda som vet vad som hände med alla träd.
 
Jag gillar den för att den har bra karaktärer, bra musik och bra budskap. Den är starkt anti kaptialism och konsumism. Man kan säga att det handlar om expoateringen av naturen, ofta för skitsaker som vi egentligen inte behöver, och hur vi låter ekonomin och girigheten styra. I filmen/ boken är natur (Lorax) och kapitalism (Once-ler) personifierade.
 
Som sagt så är den långfilmen baserad på Dr Seuss orginal, och det är egentligen en bra idé att se den först (dock inget måste), så man förstår alla referenser, vilket är lite roligare. Den är mer dystymisk än långfilmen, och karaktärerna är mycket anonyma (till skillnad från långfilmen), men den väldigt bra ändå.
 
Jag ger den 5/5 Fredstecken: ☮☮☮☮☮ 
 

Menskopp - recension // Menstrual cup - review

English further down
 
För en tid sedan införskaffade jag mig en menskopp. En rosa Ladycup (storlek 1), även om jag inte är överförtjust i just rosa så tycker jag den var riktigt fin faktiskt! 
Den är ekovänlig, eftersom den håller i typ all evighet. Den är vänlig mot könet, eftersom den olikt tamponger och bindor inte torkar ut eller stänger in. Den är vänlig mot plånboken eftersom den kostar lite drygt 200:- och håller som sagt för många framtida menstruationer.
 
Jag hade med mig den i Nepal. Den är jätteliten så den är enkel att ta i väskan. Du behöver inte heller ett helt lager med bindor som tar en massa plats, det räcker med en menskopp!
Att få in den var lite klurigt först. Men det gick fort att lära sig! Du viker den som ett C och trycker in den. Väl där så vecklar den ut sig och sätter sig mot slidväggarna, så den passar alla och den läcker inte. Kunde flyga med den utan att bekymra mig om att tömma den, eller att det skulle läcka. (Man kan ha den i 12 timmar, och jag blöder inte särskilt mycket så det är inga problem för mig)
En menskopp kostar ungefär 200:-, och håller i minst 10 år. Privatekonomin tackar mig.
Och moder jord tackar mig också, eftersom jag kan använda samma menskydd hur länge som helst och kan spara på jordens resurser och på klimatet!
Den är också gjord i silikon så den irriterar inte och torkar inte ut murran som en tampong för, inte stänger den heller in den som en binda gör (Risk för svampinfektion). Den känns som hud i princip.
 
Som ni ser så har den en "pigg"/"antenn" eller vad man ska kalla det för. Och varför det då?
Jo det är så att alla tjejer ser olika ut i murran. Man placerar menskoppen i den trånga passager muskler som är längt ner. För vissa stannar den där, och då kommer piggen sticka ut helt eller delvis. Då får man klippa av den, och vissa måste klippa av hela medan andra bara behöver klippa av en del.
Men för andra, jag till exempel, så vandrar menskoppen in av egen kraft, innanför partiet med musklerna. Alltså åker den långt in och för att jag ska ta ut den behöver jag krysta ut den lite för att nå den.Då tar jag tag i piggen och drar ut den. Piggen skaver inte inuti, den känns inte alls faktiskt. Ibland undrar jag till och med om jag kom ihåg att stoppa in menskoppen, eftersom den inte känns.
 
Denna fantastiska lilla uppfinning alltså. Varför marknadsförs den inte?
Svaret är att de inte är profitabla, de går alltså inte att göra en profit (vinst) på.
 
Jag ger menskoppen definitivt 5/5 peace-tecken: ☮☮☮☮☮
   
 
English:
I recently bought a menstrual cup, a pink Ladycup (size 1). I am not a big fan of pink, but I thought it looked good.
I am completely sold! It is a great little invention!
I had it with my in Nepal. It is really tiny so you can easily fit it in your bag. You don't need a stock, only one.
To put it in was the biggest challange for me. You fold it like a C and gently put it inside the vagina. It will unfold and place itself towards your body, so it fits everyone and it does not leak. When it is in, you will not feel it and you don't have to empty it for up to 12 hours (depending on how much you bleed, I personally bleed little), wich was great, then I could easly go with flight without having to worry about leaking or changing. 
It costs around 200 SEK and will hold for many future menstruations, at least 10 years. It is made of silicone, so unline tampons it does not dry out the vagina, and unlike a pad it does not trap the vagina (fungal warning!). Since it will hold for so long, it is very eco-friendly, especielly if you think about the impact wool has on the invironment.
 
Some might winder about the "antenna" it has. Why does it have an antenna??
The answer is that all girls are different. As same goes for their vagina. For some girls the menstrual cup is supposed to be placed further down in the vagina, in the tight passage of muscles. Then the antenna will be sticking out completely or partly, and you have to cup it off. Some have to cut the entire antenna of, some only a part of it.
But for some girls, like me, the menstrual cup is supposed to be placed futher in the vagina. Or well, it kind of goes there by itself. I still place it in the tight passage of muscles, but it will trail by own force further in. For me to get it out I have to push it out a bit, and then I am able to grab the antenna and pull it out. If it did not have the antenna, I would have to, more or less, fist myself to be able to get the cup out. The antenna does not scrape inside. Acrually, it does not feel at all. I sometimes wonder if I actually put in my menstrual cup.
 
The main reason menstrual cups are not marketed is simply because they are not profitable.
 

First Squad - The moment of truth

Jag har inte sett så mycket anime på senare tid. Kanek någon gång då och då, men inte särskilt ofta.
Men igår såg jag en rysk-japansk animefilm som heter "First Squad - The moment of truth".
Jag hade sååååå höga förväntningar på den för den första trailern till filmen är så jääävla bra.
När den kom hoppade jag typ av lycka över att den verkade vara ett sånt mästerverk!
(Sen glömde jag bort den och såg den nu)
 
Den handlar kort om kriget mellan Nazityskland och SSSR och en specialstyrka som ska besegra nazisterna som har sökt sig till det övernaturliga för hjälp. "First Squad" är ett team som har tränats för detta. Men bara en av dem lever och hon måste försöka hämta tillbaka sina stupade kamrater.
 
Njäääe... Tyckte inte filmen var särskilt bra. Kände mig sjukt besviken. Det var inte alls samma som i trialern. Inte alls! Storyn är inget vidare. Hela tiden är det "intervjuer" med "krigsveteraner" och diverse andra som ska förklara situationen genom påhittade vittnesmål. Det gör förstås filmer mer levande, men ganska irriterande är det dock. Man får ingen riktig beskvining av karaktärerna. Det framgår inte vad som är så speciellt med dem (man måste kolla på hemsidan för att få information, men även där är den knapp) I övrigt är karaktärerna ganska stereotypa. Tycker också att klimax och känslor saknas. 
Däremot så är det riktigt fint jobb på miljö och landskap. Det kan man inte klaga på!
Detaljerna är också fantastiska. (Karaktärerna är tyvärr sämre målade) 
Filmen är ett drama. Kanske lite action och fantasy på det. Den är inte politisk.
Jag tror det hade kunnat bli en höjdarfilm egentligen. Och jag tror att skaparna har jobbat hårt med filmen.
 
Man kan säga att jag älskar (!) trailern, både original men främst den första jag har lagt upp här,
men däremot inte filmen. DEN VAR INTE SAMMA!
Men det finns många som älskar filmen också. Så ge den en chans för all del.
 
Så har ni en timme över någon gång så kan ni ju se den.
Här finns den att se. 
(Det ryktas om att det ska komma en forsättning. Den kanske blir bättre?
Om inte så får jag väl göra min egna version så som jag hade föreställt mig den. Hehe)
 
UPPDATERING: Filmen är löst baserad på musikvideon av Legalize. 
 
Klipp från trailern, fast med en annan låt med ett band jag älskar! 
2.00: en sån kyss ska jag uppleva. Så är det bara. 
Originaltrailern:

The Hunger Games

Jag såg just The Hunger Games!
Det är en väldigt bra film enligt mig. Det handlar om en tjej som ska spela i "hungerspelen", en reality-show som går ut på att representanter från olika distrikt i landet/ världen ska spela en game-show som enbart handlar om att bli den sista som står. Konceptet med en game-show som går ut på att överleva är inget nytt, men det som är speciellt med The Hunger Games är att det finns en anledning till varför de är där - De rika vill skrämma arbetarna från distrikten, samtidigt som de kan kalla det för "underhållning".
 
Det som jag tycker är så bra med The Hunger Games är hur den lyckas få fram en futuristisk vision av det framtida klassamhället och på förtrycket av arbetarklassen, med de rika, bourgeoisien, som lever i överflöd i huvudstaden, och arbetarklassen som är uppdelad och segregerad i olika distrikt, där de sliter, svälter och dör. Det blir extra tydligt i och med at vi får följa de från distrikt 12 som är stereotypen av arbetarklassen, gruvarbetare. Segregationen är också tydlig i och med att människor fördelas till stor del baserat på ex hudfärg. I hungerspelen ställs arbetarna mot varandra och så slåss de mot varandra istället för att slåss med den verkliga fienden och anledningen att de är där från början, bourgeoisien (som också är skyldiga för lidandet i arbetarnas hemdistrikt, bourgeoisien tar det som produceras och lämnar smulorna till de invånarna i distrikten). När bourgeoisien talar med varandra säger de ju klart och tydligt att de "behöver det som produceras av arbetarna", alltså spannmål och malm m.m. 
 
Propagandramaskinen finns också med, genom en film som säger till arbetarna att hungerspelen är en uppoffring för freden som skapats mellan distrikten, en symbol för respekt men också en chans att hedra sitt distrikt. 
 
Arbetarna i ett distrikt börjar starta en revolution. Så klart slås upploppen ner av den statliga poliskåren. 
 
 
The Hunger Games är absolut sevärd, den är fantasy samtidigt som den avskildrar verkligheten VI lever i , fast på ett annorlunda sätt. 
 
Jag ger The Hunger Games 4/5 peace-tecken: ☮☮☮☮ 
 

Pudding

När jag gick japanska brukade vi få se olika japanka TV-shower ibland. En gång fick vi se "My boss my hero" (som från början var Sydkoreans sen tyckte japananerna skulle göra en egen version) (Mai bosu mai hiiro) som handlar om en kille ("Tornado") som ska bli boss i Yakuza efter sin pappa. Men han är så korkad att hans pappa säger att han måste gå om high-school (han är 27) för att han ska få bli boss, och klarar han high-school får han bli boss, annars blir det hand yngre bror i stället.
Tornado älskar pudding typ mest i hela världen och på hans skola säljs varje dag en jättegod pudding, men bara 12 stycken, så hela skolan slåss om dem varje dag. De har så sjukt överdrivet minspel som ni kan se, något bara japaner kan klara av i den skalan.
 
Jag har berättat för bland annat Pauline om detta, men jag tror inte hon riktigt trodde på mig. Att det kunde vara så fult. Så här är ett bevis. 
 
Lite mer. Det fulaste måste nog vara kring 3:30 och efter det. 

BRÖÖÖÖL

Ursäkta min dålig uppdatering. Livet kom emellan.
Okej, jag ska inte ljuga för er. Jag har inte haft någon lust, lustelilust, att blogga. 
(Försöker kompensera det genom att prata som Ned Flanders)
 
Vad har jag haft för mig på senare tid då?
Jag har köpt en ny sport-BH från Pierre Roberts. Otroligt bekväm faktiskt! Rekommenderar den verkligen!! Jag har storlek L (efter att ha bytt till och från först) och den passar riktigt bra. Passar från C till E-kupa. Tjohoo!
Så för att inviga den så gick jag på gym idag. Helt okej att träna egentligen, skulle nog vilja ha någon att träna med bara. Nu är jag i alla fall sjukt trött, och klockan är knappt 10.
Fanns för övrigt en kille som spanade in mig, eller stirrade konstant på mig, på gymmet. Inte första gången det har hänt heller! Alltså, av alla gånger, varför, VARFÖR "kollar folk in mig" när jag är som mest oattraktiv? Röd och svettig och anfådd. Folk kanske tycker att det är tjusigt? Håller inte med i alla fall. Kan nog komma på hundra andra gånger jag är finare/ fräschare än när jag tränar, till exempel när jag satt oduschad och hade på mig Paulines smutsiga, illaluktande tjocksockar i lastbilen på väg från Stockholm för något år sedan. Hade jag tagit av mig skorna skulle odören spridit sig i hela lastbilen och kvävt chauffören. Men till och med då var jag mer tilltalande.
Tja, och igår var jag med Ronja och vi hade det trevligt så klart.
Sen såg vi en kort film (eller dokumentär? I alla fall baserat på verkligheten) som hette "Dublin". Handlade om en kille som kom från Somalia till Sverige och sökte asyl. Men det finns en äcklig jävla bajshelvetesskit-förodning som kallas Dublinförordningen som säger att en måste söka asyl i det första landet de kommer till i Europa, det registreras genom fingeravtryck. (Smart att den antogs i Irland, hur mycket flyktingar får de in liksom?). Eftersom de flesta från Somalia kommer med båtar från Afrika så hamnar de oftast direkt i Italien. Där hade han sina fingeractryck och Migrationsverket ville förstås utvisa honom dit. Italien ja, där har flyktingar det jävligt bra... Han ser en video på hur en kan ta bort sina fingeravryck, så han rengör fingrarna ordentligt med klorin, skrubbar fingertopparna ordentligt med grovt sandpapper och doppar de sedan i saltsyra. Det spelade föga roll, eftersom en handledsrönten visade att han var 22 (de bilder som röntgenbilderna jämförs med är förresten på hanleder tillhörande vita, medelklassungdomar i Sverige på 1930-talet) så de jävla fascisterna sätter honom i förvaret (fängelset för de som ska utvisas). Ronja flydde hem men jag och Ali satt och såg klart den. Båda blev ledsna. 

Recension: Nawals hemlighet

I förrgår såg jag och Ali filmen "Nawals hemlighet".
Det var en av de absolut bästa filmerna jag har sett i hela mitt liv!
Den har fått fantastiskt kritik och alla älskar den.

Handling:
Den kanadensiska advokaten Jean Lebel har en sekreterare, Nawal Marwan, som har immigrerat från Libanon. När hon avlider har hon skrivit i sitt testamente att hon vill bli begravd naken, utan gravsetn och med ansiktet mot jorden, vänd från världen, till hon har fått upprättelse. Hennes nu två vuxna tvillingar, Jeanne och Simon har Nawal i sin sista vilja utdelat varsitt uppdrag: Simon ska leta deras tills nu okände bror och Jeanne ska leta upp deras far i Libanon, en far som de alltid fått höra var en palestinsk flykting som dog under Inbördeskriget i Libanon.

Vi får följa Nawal och se hennes historia, vi får också följa tvillingarna i deras kamp för att hitta svaret på deras mors skakande hemlighet... En hemlighet med oväntade vändningar.

Jag ger den 5/5 Fredstecken:
Enda negaiva med filmen var att den hoppar mycket i dåtid och nutid och att det är svårt att hänga med till en början. Däremot får den pluspoäng för att den är på arabiska och franska, är så sällan en ser filmer på andra språk än engelska så det är trevligt med lite omväxling.


RSS 2.0