kommenterade en bild på Svart kvinna på instagram


Skönheten kommer från gatan

       
 

Nazistattacken i Malmö

Bild: Kent Wisti
 
Thatgirlssmiling
 
 

Flyktingarna

Här kan ni läsa flyktingars egna berättelser. Ibland vill jag bara lägga mig under täcket och sova i 10 år och hoppas att världen är en vacker plats då.
flyktingarna.se
 
 

Oskyldiga brottslingar, av Omid Mahmoudi - Recension

Igår sträckläste jag hela ''Oskyldiga brottslingar'' som jag skrev om i tidigare inlägg.
Den är skriven av den unge flyktingen Omid Mahmoudi som kom till Sverige och skrev en bok om sitt liv och sin flykt till Europa. 
Omid tillhör folkgruppen hazara*, som så många flyktingar från Afghanistan. Boken börjar i hans yngsta år, i krigets Afghanistan med dagliga missilskjutningar och förlust av vänner och bekanta. Man får sedan följa honom i sin uppväxt i Afghanistan, hur han levde under talibanstyret, efter USAs intåg, hur han tvingades fly till Europa. Hur han till slut hamnade i Sverige och valde att stanna. 
 
Jag har sällan gråtit så mycket till en bok. Aldrig förut tror jag faktiskt. Den är inte fiktiv utan det är faktiskt händelser som en människa har upplevt. Jag har nästan svårt att förstå hur han har orkat skriva den. Att tänka tillbaka på allt han varit med om och beskriva det. Bokens sidor täcks av historier om hur hans familjemedlemar dog, hur han förtrycktes i skolan, rädsla och terror. Flykten till Europa, där människor dog på vägen. Hur hans vän blev påkörd av en lastbil i Grekland och de desperat försökte rädda hans liv, men där de nekades sjukvård och fick se sin vän avlida i svåra plågor, medan de andra satt runt och grät och skrek. Tror ändå att den västa delen var när gruppen flyktingar trycktes in i ett hus, som var så smutsigt och fallfärdigt att det egentligen var obeboeligt, där väggarna var täckta med meddelanden från flyktingar som tidigare tvingats tillbringa dygn där.
Tanken på att någon valt att efterlämna det meddelandet, som för att beskriva sitt liv. Vi får aldrig veta vem hen var, hur det gick sen, hens historia, ingenting. Jag gick sönder.
 
Boken är lättläst, inte så detaljerad, men väldigt ärlig och blottande. Alla kan läsa den. Nej, alla borde läsa den. Världen behöver böcker som denna. 
 
 
Vill man ha tyngre läsning så rekommenderar jag ''I havet finns det krokodiler'', som jag har börjat läsa nu.
 
 
*Egentligen är situationen vad gäller folkstammar i Afghanistan ganska komplex och svår att förklara. Men jag ska försöka förklara kortfattat. I Afghanistan finns egentligen fyra majoritetsfolkslag, pashtuner, som består av cirka hälften, uzbeker, tadzjiker och hazarer som bor i olika områden av landet, i Kabul är det ganska blandat däremot och givetvis är hazarer lägst ställda av alla och har ofta jobb som tjänare. Hazarer skiljer sig från resterande grupper dels genom etniska drag, hazarer är mongoler och ser mer ut som östasiater än resterande folkgrupper, och utöver det så finns det också ett religiöst förtryck då hazarer är shiiter. Under 1990-talets krigshärjande var både talibaner och regeringsstyrkor ute efter hazarer. Under talibanernas Afghanistan var det hazarerna som led mest, deras skolor stängdes ner och det glorifierades förtryck mot dem, både genom att säga att om man dödade en hazar fick man komma till himlen, eller bara att barn lärde sig att trakassera hazarer i skolan. Talibanerna har ett talessätt som går ''Afghanistan till pasthunerna, Tadzjikistan åt tadzjikerna, Uzbekistan åt uzbekerna, Goristan åt hazarerna''. Gor betyder grav. 

Har beställt böcker

Har knappt börjat läsa ''Oskyldiga brottlingar'' och tårarna bara forsar nerför mina kinder.
Lite starstruck, jag är vän med författaren på Facebook. Ska möta Omid nästa gång jag är i Malmö.
 

RSS 2.0